Etik på nätet

Anteckningar från en hörning anordnad av IT-kommissionen den 25 maj 1998. Ordförande: Peter Seipel. Huvudadministratörer: Kjell Skoglund och BG Wennersten.

Erwin Bischofberger, jesuitpater: Varför behövs etik på nätet

Etik är teorien, moralen dess praktiska tillämpning. Etikens frågor: Vad är det vi vill, och hur kommer vi dit? Normativ etik: Värdekonflikter och intressekonflikter. Etik är aktuell idag därför att religionen förlorat sitt monopol i förmedling av ett gemensamt värde- och normsystem. Politisk mångfald behöver en plattform. Vetenskapliga landvinnigar väcker frågan om vi får göra det vi kan göra. Det är en felaktig demokratiuppfattningen att majoriteten alltid vet vad som är bäst.

Huvudprinciper för etik enligt Bischofberger:

  • Livsbejakelse (handla alltid så att livets fortbestånd på jorden inte riskeras)
  • Integritetsskydd
  • Framtidsfrämjande
  • Enheslighetssträvan
  • Godhetsprincipen
  • Autonomiprincipen
  • Icke-skada-principen
  • Rättviseprincipen

Ana Valdés, journalist, författare: Vad är nätet

Dagens ungdom får sin världsbild och sin sociala träning genom interaktionerna i nätet. Tid, plats och rum gäller inte.

Peter Seipel, professor i rättsinformatik: Vilka är de etiska konfliktpunkterna?

Nätet är fullt av sägner och historier. Exempel: Historien om programmeraren som summerade alla avrundningsfel vid betalningar och förde pengarna till sitt konto. Oberoende av om historien är sann eller inte, illustrerar den viktiga etiska frågeställningar: En annorlunda verklighet där det är svårt att säga vad som är rätt och fel, vem som drabbas av handlande. Människan i maskinen tonar ofta bort, döljs av datorn, det blir "datorns fel" när människan borde vara ansvarig.

Etik för de små enstaka användarna, etik för de som på högre nivå fattar beslut om systemutformning, etik på den allra högsta nivå, om de yttersta syftena och yttersta strävanden: Vad skall vi egentligen åstadkomma med denna imponerande digitalteknik? Filosofen Hans Jonas bok "Ansvarets princip": Människosläktet har nått sådan kraft i sin handlingsförmåga att världen kan gå under till följd av dess handlande.

David Philipson: Olika roller på nätet - en karta

Kreatörer säljer sina verk till en rättighetsinnehavare. Verket exploateras via innehållshandahållare (content provider), mediadistributörer i flera steg (paketerare, sökmotorer, informationskataloger), användare. För vissa av dessa steg gäller ibland speciella lagar, regler och etiska frågeställningar, t.ex. upphovsrättsfrågor, tryckfrihets- och yttrandefrihetsreglering, frågor om skydd av privatlivets helgd.

Viktigt avgöra vem som har ansvar. Om man, som i BBS-lagen, gör webhotell-ägaren ansvarig, så kan en webbhotellägare tvingas kränka tryckfriheten genom att radera bland t.ex.. Dagens Nyheters websidor.

Vem ansvarar: Web-hotell-ägare, web-hotell-hyresgäst, metainnehållsdatabas (katalog), nätkoppling, betalningsförmedlare, den som ger och den som tar emot information.

Vad är nytt? Interaktiviteten gör att nätets reglering blir en mycket mer fundamental demokratisk fråga än för kabel-TV och liknande medier med ett litet antal stora leverantörer, där vi vant oss vid att acceptera begränsningen i utbuded som tekniken oundvikligen medför.

Diskussion: Philipson hävdade i diskussionen vikten av att klargöra olika roller och olika beteende och ansvarsregler för innehavare av olika roller.

Peter Curman, Författare: Rättsinnehavarens perspektiv

Berättade om print-on-demand-teknikens nya möjligheter att ge ut böcker i små upplagor först då den efterfrågas. Titlar hålls levande, klassiker kan ständigt hållas vid liv för nya läsare. Men förläggarrollen försvinner inte, även om författaren själv ibland har både författarroll och förläggarroll.

Jan Lundin: Skolans perspektiv

Omöjligt få klara svar från jurister om hur skolans elever får använda och inte använda den nya tekniken. Vanliga frågor: Hur får man använda logotyper? Vad får man citera? Hur mycket får man återge delar av filmer eller inspelningar? Är alla fotografier upphovsrättslighet skyddade? Var går gränsen mellan idé (saknar upphovsrättsskydd) och konstverk (har upphovsrättsskydd)? Får man sätta upp bilder man hittat på nätet på väggen i klassrummet?

Mindre lämpliga sidor: Vågar man släppa eleverna på nätet? Är vissa sidor på nätet lämpliga att låta eleverna läsa? Skall eleverna få länka till sådana sidor från sidor som eleven lägger upp? Är länken som eleven på det sättet lägger upp, olaglig? Vilket ansvar och vilken skyldighet har skolans tekniker: Får de gå in, är de skydliga gå in och kontrollera vad eleverna lägger upp? När kan skolan säga nej, när måste ärendet överlåtas på polis?

Hur skall man i skolan nå enighet om vad som är rätt och fel på nätet? Hur kan man förklara för eleverna och få dem delaktiga i diskussionen om vad som är rätt och fel på nätet?

Robert Hultman, Tele2: Operatörens perspektiv

Vi vill inte sätta andra begränsningar på yttrandefriheten än lagen kräver. Men vi har abuse-grupper, som tar upp klagomål om ev. olagliga uppgifter på nätet. Om klagomålet bedöms berättigat, vidtar vi egna åtgärder, eller vidarebefordrar till den ansvarige servers ägare, eller polianmäler.

Svar på fråga: Vi kontrollerar även servrar som hyr fasta linjer till vårt nät. Vi anser inte att telelagens 12 paragraf innebär något hinder för detta.

Jan Axelsson, Flashback: Yttrandefrihetens perspektiv

(Anmärkning: Flashback är en webserver som tillåter publicering av mycket som andra tycker borde förbjudas, och som därför är i hög grad kontroversiell.)

Han talade mest om spamming och hur det kränker mottagaren genom att belasta honom med kostnader för information man inte begärt.

Som svar på frågor från utfrågare: Viktigt att inte lägga locket på och hindra folk att ta del av kontroversiella åsikter. Skydd för det som är olämpligt för barn bör stoppas genom filter bara för dem som berörs, inte genom att ta bort information så att alla inte kan komma åt det som är olämpligt för vissa mottagare.

Jan Sandred, redaktör Datateknik: Den enskildes perspektiv

Vi har lagar som reglerar vad man får och inte får säga. Vad är tillåten opinionbildning, vad är straffbar uppvigling? Antalet hemsidor på Internet ökar med 8 sidor/sekund. Förr fanns ett tusental publicister som fattar beslut om vad som får publiceras. Vi måsta lära oss källkritik och analytiskt tänkande.

Frågor från utfrågare: Olika grupper har olika etiska normer. Hur hantera sådant som en del vill förbjuda, och andra tillåta? Kan kunskap utan empati ge destruktiva resultat? Är det förbjudet att i Sverige lägga upp Kurdiska texter på Internet, som är lagligt förbjudna i Turkiet.

Är det riktigt med hänsyn till yttrandefriheten att operatörer har abuse-grupper med snävare gränser än lagen för vad man släpper fram?

Jacob Palme, Stockholms Universitet och KTH: Tekniska åtgärder

Texten till mitt föredrag finns på nätet på URL: http://dsv.su.se/jpalme/society/etikteknik.html och upprepas inte här.

Från frågorna på mitt anförande: Om elektroniska signaturer, baserade på ett etablerat system av certifikatservrar, införs, så borde man kunna automatiskt filtrera allt som inte har en godkänd signatur och därmed slippa spamming. Detta är en teoretisk möjlighet, knappast realistiskt i verkligheten, i alla fall på kort sikt.

Tell Hermanson, ICC: Självreglering

Branscher har eget intresse av att upprätthålla en god etik och att ha egna etikreglering och egen självreglering. Reglerna måste utvecklas och ändras med en förändrad verklighet. Förr räckte det att säga att olaglig reklam inte tillåts, numera måste man specificera sig och säga att information skall vara förenligt med lagstiftningen i meddelandets ursprungsland. (Som svar på fråga: Med ursprungsland menas författarens land, inte det land i vilket websidan ligger. Svenskar kan alltså inte undvika reglering genom att lägga sidor på webhotell utanför Sverige.) Andra exempel: Barns godtrogenhet, ungdomars lojalitet får inte missbrukas.

Monique Wadsted, advokat: Lagstiftning

Vi kan inte skydda oss mot allt. Lagar som speciellt berör Internet är BBS-lagen och den nya personuppgiftslagen, troligen också en framtida lag om elektroniska signaturer. ICCs regler kan också ha lagstiftningsliknande verkningar. Nätet ger nya personer möjlighet att nå ut med information som många människor inte vill veta av, helst inte vill veta att det finns. Lagar enbart i Sverige fungerar ofta inte, regleringen måste vara internationellt. Det finns inte brist på regler på nätet, snarare för mycket regelsamlingar, som nätanvändarna inte orkar lära sig och komma ihåg. Den som publicerar sig på nätet utsätter sig för regleringsförsök enligt regler i alla världens länder.

Det blev en liten debatt mellan mig och Monique Wadsted därför att hon sa att i Sverige kan man få folk att bete sig på ett visst sätt bara genom att stifta en lag, medan jag invände att lagar som inte fungerar bryr sig folk inte om, exempel datalagen, som om den hade tillämpats bokstavligen hade gjort praktiskt taget hela Internet olagligt i Sverige.

Jacob Palme: Självreglering

Texten till mitt föredrag finns på nätet på URL: http://dsv.su.se/jpalme/society/etikteknik.html och upprepas inte här.

Nu tog batteriet i min powerbook slut

Så referatet av resten av dagens debatt kommer att bli mera kortfattad. Det blev en lång och intensiv debatt där många skilda åsikter framfördes, alltifrån den etiska rätten att avstå från IT och ändå anses vara en god människa till frågor om yttrandefrihet kan vara mera värd än livets okränkbarhet.

God etik är lönsam, sa man från affärshåll. Kanske för lönsam, sa en journalist, företag är så rädda för kontroversiella frågor att de kan stoppa yttranden på deras kunders websidor i en omfattning som hämmar yttrandefriheten. Industrins självreglering, sa David Philipson, skall vara en reglering för sin egen verksamhet, inte en etisk censurering av vad kunderna skriver på sina inhyrda sidor. Industrin skall inte ersätta lagstiftarna när det gäller att bestämma var yttrandefrihetens gränser går. Philipson påpekade också den stora skillnaden mellan etikråd som uttalar åsikter om hur saker skall vara (typ pressens opinionsnämnd) och etikråd som har rätt att förbjuda vissa människor att kommunicera viss information (typ betaltelefonnämnden). De senare blir ett slags extra lagstiftning.
Olle Wästberg påpekade att behov av etikregler beror på ovanan inför en ny kommunikationsform. Han sa att publicister ofta har en sned bild av nätet, ser det som en tidning, men det är ett mycket annorlunda medium. Han hade lyssnat på det omskrivna nazistföredraget vid en högskola och var förvånad över hur lite studenterna hade att invända mot nazistens påståenden ifråga om judar och koncentrationsläger, medan de däremot hade mer att invända mot nazistens åsikter om homsexualitet - slutsats: kanske kan kunskap vara bättre, och att lära ut analysförmåga (propagandanalys, sa man i skolföreskrifterna på det kalla krigets dagar), och diskussionen kan vara viktigare än målet.
Thomas Bryting påpekade att självreglering via etikråd ofta präglas av att bevara rådande maktförhållanden, ofta är konserverande, ofta är könsdiskrimerande, ofta ensidigt verkar för en av flera möjliga paradigmer för synen på verkligheten. Han sa också att etikregler ofta handlar mest om etikett och hur man bör formulera sig, men inte tar upp viktiga grundläggande etiska principer som frågor om de gamlas och fattigas tillgång till information i ett nätbaserat samhälle.
Tomas Ohlin tyckte att lagstiftarna borde ha mer framförhållning, och inte stifta lagar baserade på tekniken för fem år sedan. Jag invände, och tyckte att lagstiftarna bara borde lagstifta om det de begriper, och undvika att försöka ha framförhållning och lagstifta om saker de inte förstår. Men lagarna bör då givetvis inte täcka in mer än den verksamhet de avser att täcka in och som lagstiftarna begripit.
Någon, jag minns inte vem, förvånades över att etik verkar handla bara om att förbjuda, stoppa och hindra.
För att bli medlem i etiklistan (e-post-lista anordnad av IT-kommissionen för att diskutera dessa frågor vidare): sänd meddelande med texten "subscribe etiklistan" till listserv@smultron.ease.algonet.se. Listans arkiv finns på http://smultron.ease.algonet.se/archives/etiklistan.html.